Ja, så var man tillbaka i Sverige. I förrgår flög planet in över ett mörkt och kallt land. Flygbussen tog mig lugnt & säkert till busstationen. Där väntade jag ca 10 min på femman. Den rullade in mot hållplatsen kl 23.40, långsamt och tyst, i en likaledes hemstad. Snö fanns det också. Allt kändes fruktansvärt som vanligt, precis som alla andra vintrar man upplevt här i Sverige. Det var skrämmande lätt att återgå till den swenska way of life. Hela min resa kändes (och känns fortfarande) som en gigantisk dröm. Har jag verkligen rest och upplevt allt jag minns? Jag håller fast vid tanken att det inte var en dröm och att framtiden bär något positivt med sig. Jag är definitivt inte mätt på resande. Äventyret har bara börjat! 
Julen stundar ju. Antingen firas den i hemstan med vänner (troligt) eller på hemma-hemmaplan (möjligt). Den här bloggen kommer dock inte fira jul; den avvecklas nu i skrivande stund. TACK till er alla som har följt resan och kommenterat inläggen! Det har känts bra & tryggt att höra från fosterlandet.
Sista bilden här blir från min balkong. Tack och hej för denna gång!
Joel
2009-12-19 kl. 19.12 |
Jaa Joel, det är många känslor när man kommer hem. Se till att mata drömmarna och genomför dom ibland. Skulle inte vi åka till Sydamerika nån dag? jag är i Uppsala hela jul och nyår – ta en bärs och burgare?
S
2009-12-22 kl. 19.00 |
TACK Joel!
Jag har följt dig hela vägen, jag gör väl som du med bloggen, stänger ner läsandet från dig…
Välkommen hem…God Jul, Gott nytt år
/Britt Bergman
2009-12-22 kl. 19.25 |
Steffo: det tycker jag! Jag kommer vara i Uppsala samma tid som du skrev.
Britt: tack detsamma!