Julen stundar ju. Antingen firas den i hemstan med vänner (troligt) eller på hemma-hemmaplan (möjligt). Den här bloggen kommer dock inte fira jul; den avvecklas nu i skrivande stund. TACK till er alla som har följt resan och kommenterat inläggen! Det har känts bra & tryggt att höra från fosterlandet.

Sista bilden här blir från min balkong. Tack och hej för denna gång!

Joel

Nu har det gått ett tag sedan senaste inlägget här. Tre månader närmare bestämt. Jag får erkänna att jag är en mycket lat bloggare… Men ingen fara; jag är vid liv, har verkat i Phnom penh den senaste tiden och har det mycket bra! För några veckor sedan besökte jag Siem reap för att beskåda de berömda Angkor-templen. Och även en ny avstickare till Sihanouk ville & de fina stränderna där =)  Men annars alltså i PP.

I övermorgon onsdag går färden till Bangkok, Thailand. Där stannar jag ca 1 vecka. Lär väl besöka någon turistort i landets södra delar innan det är dags att pallra sig hemåt. 15 dec kl 12.10 lokal tid lyfter planet med Air Berlin till Sverige (faktiskt via Berlin). Och i och med tidsskillnaden så anländer jag Arlanda kl 21 redan samma kväll.

Jag kommer säkert framöver skriva en liten summering för den här resan. Men just nu ser jag bara fram emot att träffa er alla nära & kära igen Jag har hört rykten om vinterväder etc. Men, borta bra hemma bäst, var det någon som sa. Just nu ska det iallafall bli gött att fara åter till kända marker. Sedan, så får vi väl se…

Bifogar några bilder från senaste tiden i Kambodja. Varma hälsningar från JN@PP/KH!

Vattnet var klart och varmt, riktigt varmt. En soft bris drog in från havet. Lunchade vid en av alla restauranger/barer utmed kuststräckan. Det är på ett sådant här ställe jag skulle kunna stanna hur länge som helst. Det enda som drar ner betyget är alla ”övriga” som rör sig längs stranden. Exempelvis försäljare som vill kränga alla de ting. Men ibland är det praktiskt; en skomakare lagade mina sandaler, vilket de var i behov av efter tidigare trekking i asien.

Bifogar några bilder från stranden… Om du har varit i Thailand, kommentera gärna. Ser det typ likadant ut? Kram från Kambodja!

Har spenderat dagen i och vid poolen. Strandområdena här är fortfarande massakrerade av tyfonen som svepte över området för ett tag sedan. Vattnet är grumligt och fullt av drivbråte. De röjer på stranden så gott de kan men just nu är poolen ett trevligare alternativ. Även fast vi var sugna på ett havsbad så fick vi sålla oss till övriga turister längs poolkanten (härligt med sådana värdsliga problem va? ). Fast Fillipinerna var värre drabbat av tyfonen. Såg en satellitbild över ovädret; en gigantisk molnspiral, såg ut ungefär som ett kugghjul och med samma storlek som norra Thailand.

Så småningom drar jag mig mot just Thailand men först alltså Kambodja. Inte en aning om hur länge jag stannar där… Kanske tills stränderna i väst drar mig till flygplatsen Långa stränder, klart vatten, solsken, en drink i näven, det är allt jag behöver! Jag hoppas f.ö. att denna blogg nu inte skapar hatkänslor. Har ju hört att det snöar & sånt i Sverige Men av det får jag nog min beskärda del framåt december, då jag planerar att återvända till Skandinavien.

Dags nu för en PIZZA (det var längesedan) och sedan ladda upp inför nattbussen. Vi hörs!

Imorgon måndag drar jag ut till Ha Long bay, en trevlig liten bukt verkar det som. Tre dagars tropisk tripp med blandade aktiviteter. Priset för det hela: 88 dollar (us). Nämnde jag att valutan i Mongoliet är smått komisk? I så fall är vnd (vietnam-dong) regelrätt komedi. 1 sek är ≈ 2600 dong, så resan ovan går på ca 1,5 miljoner dong. En flaska vatten kostar 5000 vnd. En JD & coke 52 000 vnd (20 sek ) Billigaste mobiltelefonen ca 400 000 vnd. Lägsta valören verkar vara 200 dong (mynt/sedel); ska försöka få tag på den!

Efter Ha Long drar jag till Nha Trang. Sedan troligen till Phu Quoc, Vietnams största ö och som marknadsförs som ett litet paradis Den som lever får se. Sedan troligen Thailand, och även Malaysia om vädret där är bra i december.

Men i Vietnam stannar jag nog till slutet av november. Så har skaffat ett nytt telefonnummer här; är det något så finns jag på +84 16 8409 6201!

Återkommer med bilder om några dagar! Puss och kram från Hanoi.

Innan det kryssade jag Yangtze-floden några dagar. Jag hamnade på en ganska billig variant med vad som visade sig vara en liten & sunkig båt. Men naturen runt omkring var såklart storslagen. I slutdestinationen Chongqing (uttalat ~tjongtjing…) stannade jag två nätter. Chongqing brukar ibland kallas världens största stad med 30 milj invånare, men tydligen menar man då ‘kommunen’. Det bebyggda stadsområdet Chongqing har 5+ milj invånare. Konstant vit dimma och smog döljer solen men staden har ändå viss charm. (K)Lurig arkitektur och roliga marknader däremellan fanns det gott om.

Men den generella känslan var nu ändå att det var dags att lämna Kina. Efter softsleeper till Guangzhou hoppade jag på ett plan till Hanoi! Där jag befinner mig nu, på ett högklassiskt hostel strax utanför stadsdelen ‘old town’. Jag har visum för en månad och tänker nu inleda fas 2 i denna resa. Slappna av, hänga med sköna människor, leta upp STRANDEN och PALMERNA, lyxa till det lite helt enkelt! Jag verkar f.ö. ha nått en trevlig gränspunkt: när jag kom till Hanoi igår mitt i natten var det 24° ute   Nu finns inte kyla längre, och allt är bara gôtt m0s. Prisa gud, här kommer värmeåterbäringen!

Bland de större planerna framöver finns ett flerdagarsbesök i Halong Bay. Sägs vara fint där. Men först ska jag koppla av några dagar i Hanoi. En kall öl i tropiskt klimat ska jag nog överleva!

Några bilder från södra Kina:

Efter en vecka förföljde jag Söderling till Shanghai, kan man säga. Han spelade även i Shanghai masters. I Shanghai bor ca 20 miljoner människor men att komma dit kändes som rena avslappningen efter Beijing. Vad gör man i Shanghai? Tja, säkert massa spännande saker. Jag vistades mestadels i de mer moderna och nybyggda områdena. Det kändes lockande eftersom jag inte sett så mycket sådant tidigare i Kina. Bl.a. var jag längst upp i världens näst högsta tillika Kinas högsta byggnad (vet du vilken?). Men besökte även ‘gamla stan’ med det berömda tehuset som vi provade på.

Imorgon tar jag tåget till Yichang för att fortsätta med en tredagarskryssning på Yangtzefloden till Chongqing. Därefter tänkte jag dra mig söderut mot Laos eller Vietnam. Om det är ‘enkelt’ att passera gränsen till Laos åker jag nog dit först, i vilket fall har jag visum till Vietnam. Så de närmaste dagarna kommer jag inte ha så mycket internet. Men vem behöver det på en flodkryssning!

Nätet är f.ö. så långsamt just nu att jag får återkomma med bilder vid ett senare tillfälle.

Edit: Nätet är åter normalt men wordpress har problem med uppladdning. Nåväl, några bilder kom upp iallafall. Skriver detta på ett hotell utanför Yichang, nära ‘de tre ravinernas damm’ (three gorges dam).  Ha det bra, vänner!

Nästa dag gjorde vi en mycket trevlig lunchpaus vid en flod och massa djurliv i närheten. Färden gick sedan vidare mot ”White lake” (Vita sjön?).  Vadan namnet? Enligt legenden dog alla djur som drack från sjöns vatten. En shaman försökte rena sjön från ondska men dog under försöket. Efteråt var dock sjön ok och fick namnet White lake. Det här är en saga som fortfarande berättas för mongoliska barn.

Även White lake bjöd på fantastisk natur och även djurliv i form av jakar, getter, får, hästar och hundar. Även en klippa formad som en stor groda. Till och med ett lokalt bröllop i grann”byn” =) Vi blev inbjudna till att bevittna första delen av ceremonin. Vi stannade två nätter vid White lake. Andra dagen ägnades åt hästridning i skog och mark. Nu var vi erfarna ryttare och galopperade fram en hel del på slätterna! Ska också nämna att vi dessa dagar färdades på ganska hög höjd, i snitt runt 2000 m över havet. Jag tyckte det märktes. Det var tyngre att andas och kände mig allmänt trött trots ok sömn.

Vi passserade Tsenkher jiguur spaanläggning. En varm källa i närheten (86°) leds till området så att du kan stiga ner i vatten med temp ca 40-50° (vår uppskattning). Mycket trevligt var det. Pris: runt 20 000. Dvs i tugrik. Valutan i Mongoliet är smått komisk; 2 000 tugrik är ca 1 euro så vårt bad kostade ca 100 sek. Jag har fortfarande kvar ca 200 tugruk ≈ 1 sek. Jag lyckades faktiskt få tillbaka en 1-tugriksedel som växel, således värd ca ett halvt öre (!).  Att trycka denna sedel på papper måste vara en förlustaffär. Jag använder fortfarande sedeln som bokmärke.

Färden gick sedan till Tuvkhun-templet. Byggt längs en bergsvägg, och att bara komma dit innefattar 2 km gång i brant stigning. Den mest heliga platsen kräver dessutom lagom avancerad bergsklättring (inga säkerhetslinor). Väl däruppe talar en skylt om att platsen är så helig så att den är ”forbiden to woman” (!). Fast vår kvinnliga översättare gick dit ändå och inget speciellt hände. Här tog batterierna till min kamera slut så resten av korten är © Joachim. Merci

De sista två dagarna passerade vi Tsetserleg, Kharkhorin, och templet Erdene zuu där jag provade på att lyfta en levande örn – de är större än man tror. Slutligen hamnade vi i vad reseledarna kallade ”minigobi”; en liten strimma med sandöken i nationalparken Khogno khaan väster om Ulan Bator. Solen går ner vackert över en sandöken.

Nästa dag körde vi tillbaka till huvudstaden. Resan i vildmarken var över. Och genast stod det klart för oss att en resa till Mongoliet är ekvivalent med en resa utanför Ulan Bator. Staden i sig är inget speciellt, men omgivningen däremot är bland det mäktigaste jag upplevt i naturväg. Alla fantastiska vyer med berg, skog, djur och herdefolk är för alltid etsat i mitt minne.

Efter ett par dagars vila i UB var det så dags att styra kosan mot Beijing…

Vi bodde i en yurta, eller ”ger” på originalspråk. Herdefolkets traditionella tält. Elektricitet fanns, ibland, och värme fick vi elda fram. Vi stannade två nätter på plats för att kunna bevittna ceremonin. Utöver detta gick vi på en liten promenad upp till en lokal bergstopp. Vilken utsikt! Det var verkligen värt den något mödosamma klättringen och de tusentals mygg följde oss.

Sedan vidare till Hutag-undur. Där stötte vi på det enda snöovädret under resan. Jag var den första i gruppen att känna på snön under en nattlig tillfällig paus utanför tältet (brr).

Efter ett par dagar var vi framme vid Hovsgol. En mycket vacker sjö. Även här stannade vi två nätter. Dag 2 ägnades åt hästridning. För mig var det premiär att åka framåt på en häst. (Ok, jag tror jag suttit på en häst en gång tidigare, men den leddes i så fall långsamt framåt av en annan person.) Våra hästar var duktiga och lydiga  ‘turisthästar’; inget krångel, de följde instruktionerna vi gav =) Men satan vad det känns i bakdelen när de travar / galopperar. En i gruppen hade roliga problem att gå nästa dag. Mycket skoj var det dock. Speciellt var det gött att sitta på en häst när vi färdades uppför ett ganska brant berg. Jag vet faktiskt inte exakt vad hästrasen heter, men det var mongoliska hästar, den mindre sorten.

Till sist en liten teknisk not. Som ni kanske vet så blockerar Kina ett antal websajter, bl.a. Facebook och wordpress.com. Det finns metoder för att gå runt detta. Den metod som fungerat bäst med scripten på sajterna ovan är nätverket Tor. Dock är hastigheten inte überspeeden, så t.ex. ladda upp bilder tar en stund. Utöver detta har jag haft ett späckat schema. Men! Det betyder ju också att jag har massa godis att skriva om & visa här. Så mer kommer =)

Några bilder från de första sex dagarna på mongoltrippen:

Bara under denna ‘korta’ resa sker två passkontroller, av finska och ryska myndigheter. Får även fylla i ett ”migration card” för Ryssland. Vid ryska gränsen står tåget stilla en längre stund och ingen får lämna vagnen.

Till slut vid 22-tiden så rullar vi in i St Petersburg. Då gällde det att som ensam turist 1) hitta tunnelbanan till rätt station och därefter 2) hitta hotellet. 1) gick bra tack vare en hjälpsam kvinna på stationen. 2) var lite mer trixigt eftersom gatorna inte var skyltade där jag gick av. Så börjar slumpgå lite i den riktning som kändes bäst. Efter ca 30 min så tornar hotellet upp sig på samma gata! Lycka, äntligen får jag vila lite inför nästa resdag.

Alla som besöker Ryssland måste registrera sig. Det är alltså en extra process, förutom migration card ovan. 100 rubel tar hotellet för denna service. Restaurangen verkar vara öppen (klockan är nu ca 01) och beställer således pizza. Den värmer gott & somnar sedan som en stock. (Klicka på detta inlägg för att se fler sidor.)